Hantverkets utveckling

Då garveriet startade 1929 fanns det hemskomakare, vilket innebar att skomakaren åkte hem till folk och tog deras mått för att sedan tillverka skon. Det var först när symaskinen kom in i bilden i slutet av 40-talet som Yrjö kom att anlita skomakare i fabriken.

Symaskinen gör entré

En ingenjör kontaktade Yrjö om sitt behov av ett par näbbskor. Han rådgjorde med finländarna i skomakeriet om det inte skulle gå att sy dem i maskin. Finländarna skakade på huvudet. Per-Enok däremot visste att hans far ogillade när folk sa: ”det går inte”, så han gav sig i kast med ett försök på maskin. Och visst gick det! Skorna levererades sedan till en mycket nöjd ingenjör. Det ledde i sin tur till att maskiner köptes in och produktionen effektiviserades. Det var ett stort steg i Keros historia.

De första maskinsydda näbbskorna

Skomakeriet – en tidsresa i sig

Att stå mitt i skomakeriet och se skorna ta form är som att resa tillbaka i tiden. Det är både fascinerande och spännande. Klockans lilla visare har snurrat många varv sedan den första symaskinen köptes in 1948.

Teknikerna har förfinats, fler maskiner har köpts in och hantverket har gått i arv, från generation till generation. Trots detta känns det som att tiden i vissa avseenden har stått stilla. Hantverket, stoltheten och den sköna känslan av att ta och känna på de bearbetade produkterna är fortfarande desamma som det var i skomakeriets begynnelse.

Kero var första skomakeri att kunna producera näbbskor maskinellt. Det är också det enda skomakeriet som funnits med under näbbskons hela historia. Dessutom är Kero Sveriges nordligaste skotillverkare ännu i drift.